och den här veckan har varit supertuff och superstimulerande. Härligt när dessa två saker sammanfaller, men det innebär också att jag känner mig lite grann som en hängmörad biff idag, dvs väldigt, väldigt mör. Är ju ingen ungdom längre, förutom i sinnet, och i den här kylan så blir alla leder vådligt stela. Alla köksår bidrar givetvis också till att det låter som nötknäpparsviten när man kliver ur sängen. Sportlovet innebär ju ofta lite vila ute i skolköken, men inte hos oss.
Vi körde rätt så hårt idag, och förberedde måndagen minutiöst. Gjorde en gulaschgrund, och brynte skogschampinjoner, till en härlig vegetarisk svampgulasch på måndag. Gjorde rödkålscoleslaw, med rotselleri, äpple, pepparrot, majonnäs, givetvis rödkål och lite råsaft från äpple. Vidare körde jag ytteligare en sallad med strimlad Asterixpotatis, strimlad morot och strimlad purjolök. Ligger nu och drar i en marinad gjord av lime, kokosgrädde, vitlök, färsk ingefära, risvinäger, koriander och lite socker. Stefan har kokat vådliga mängder tagliatelle i gurkmeja, till vår solgula pasta. Vi har strimlat upp 100 kg kycklingfile, och dessutom gjort 150 liter sås, med soltorkade tomater, grädde, och något mer som för tillfället är som bortblåst ur skallen. Stefan gjorde också en vådligt god sallad med haricotes vertes och vaxbönor, som han blancherade lätt och sedan blandade med cidervinägersenap, färsk parmesan och basilika.
Lunchen idag bestod av helstekt oxfilé med potatisgratäng och en portvinssås. Behöver jag säga att det var poppis. Barnen var jätteglada och det var lärarna också. Den enda som var lite missnöjd var min dotter, som jobbade extra på fritids. "För rött kött" var hennes kommentar. Har misslyckats lite med henne när det gäller hennes köttuppfostran. Idealet för henne är en bit oxfile eller biff, utbankad till ett platt öra och sedan stekt minst 10 minuter på varje sida, så det är snustorrt och allmänt vedervärdigt. Vill egentligen inte göra kött till henne. Tar för mycket på min yrkesstolthet som kock, att förstöra kött på det sättet. Som tur är så älskar hon kålpudding, så det gör jag hellre.
I Värnamo är det nu igång. Projektet som jag kan ta åt mig en del av äran av att stå bakom. Stod en blänkare om det på nätet...
http://www.finnveden.nu/index.php?option=com_content&task=view&id=34160&Itemid=77
Skall ner till Värnamo i April igen och det skall bli riktigt spännande. Tänk att det ser ut att kunna bli en hel kommun, som kommer att följa Annerstamodellen när det gäller maten. Vi hoppas detta inspirerar andra kommuner att gå från ord till handling.
Ronnebyföreläsningen ledde omedelbart till mer jobb. Grannen Karlskrona hörde av sig till mig efter att ha sett inslaget i TV 4, och bokade föreläsning till den 5:e November.
Träningen till Skolmatsgastro fortskrider. Träningen förra helgen gav en bra start och kvällsträningar både onsdag och torsdag gör att tiderna börjar sitta så smått. Extrapass inlagda nästa vecka. Är så oerhört kul att stå med Helena och Jannika i köket. Kreativiteten sprutar ur dom, och dom kommer att vara lika vässade som rakblad när dom väl kliver in i tävlingsköket. Vi skall även göra två fulla provserveringar för en utvald skara, för att få uppläggningen att sitta.
Den 20:de April smäller det. Vi kommer att vara i storform och förlorar vi så är det för att maten inte håller måttet eller för att juryn lämnat smaklökarna hemma:)
Nu är det dags att krypa till kojs. Är trött som jag vet inte vad........och nästa vecka börjar ju på fredagen så jag börjar vila ut redan nu.
Michael Bäckman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar